Räntetak för snabblån kommer allt närmare

Nästa år kommer kartan för blancolån på mindre belopp att behöva ritas om rejält. Anledningen är att det med största sannolikhet kommer ny lagstiftning om räntetak och kostnadstak för lån utan säkerhet. Motiveringen är att det är viktigt att reglera maximal lånekostnad för att motverka att låntagare hamnar i en svårlöst ekonomisk situation.

Stor ökning inom blancolån

De senaste åren har skuldsättningen bland svenskarna med anledning av blancolån och snabblån ökar kraftigt. Den totala lånestocken uppgår enligt SCB till över 200 miljarder kronor. I denna siffra ingår alla lån utan säkerhet, såsom privatlån, snabblån och olika typer av kreditkonton.

200 miljarder kronor är naturligtvis ingenting i jämförelse med den totala utestående lånestocken för bolån. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan bolån och blancolån. Säkerheten i själva fastigheten gör att bolånen är en trygg investering för bolåneföretagen medan det faktum att det för blancolån inte finns någon säkerhet automatiskt gör att lånekostnaderna blir större. För vissa typer av lån, särskilt sådana på mycket blygsamma belopp, kan kostnaderna i form av avgifter och ränta uppgå till en betydande del av lånebeloppet.

Regeringen ser inte med blida ögon på utvecklingen på marknaden för konsumentkrediter och i olika etapper har man infört regleringar för att öka konsumentskyddet. Den senaste given är ett lagförslag om räntetak och kostnadstak. Om lagstiftningen träder i kraft enligt plan kommer de nya reglerna att börja gälla den 1 september 2018.

Kort om de nya reglerna

Det är ett helt paket av regler som regeringen har tagit fram. Det handlar bland annat om nya regler kring marknadsföring och även att vissa lån alltid ska benämnas som högkostnadskrediter. Det mest centrala är emellertid nya regler som sätter tak för hur mycket ett lån ska kunna kosta låntagaren.

För det första vill regeringen införa ett räntetak. Detta tak ska vara fast på 40% över referensräntan (Riksbankens reporänta). Från och med den 1 september 2018 får räntor (inklusive dröjsmålsräntor) inte överstiga 40% + reporäntan av lånebeloppet.

För det andra kommer ett kostnadstak att införas. Detta tak handlar om de totala kostnaderna för lånet både under löptiden, vid eventuell förlängning och vid uppsägning av lånet (då lånet går till Kronofogden). Taket föreslås vara 100% och under det ska både räntor, avgifter och inkassokostnader rymmas.

Exempel: För ett lån på 10 000 kr kan kostnaderna totalt inte överstiga 10 000 kr.

Konsumentskyddet i fokus

Det är ju respektive individs skyldighet att ta hand om sin egen ekonomi, men staten kan ändå sägas ha en skyldighet att värna konsumentskyddet. Lån med höga kostnader kan ge problem både på kort och lång sikt, och mest prekär kan situationen bli i det fall en person måste ta nya lån för att ha råd med lånekostnaderna för ett befintligt.

Regeringen har gått ut med ett pressmeddelande med anledning av att ärendet nu går ut på lagrådsremiss. Här menar finansmarknadsminister Per Bolund att regeringen önskar att göra så att konsumenterna inte behöver känna samma oro för att en skuld fortsätter att växa och blir omöjlig att hantera. Hur företag inom blancolån och smslån kommer att reagera på lagstiftningen och anpassa sina lån återstår att se.