Låga räntor och låg inflation ger ett större utrymme för att låna och det är något som märks för alla lånetyper. Lånebeloppen blir helt enkelt löpande större. Det är givetvis på bolånemarknaden som detta förhållande är som tydligast, men det finns också konkreta siffror på att snittlånebeloppen för privatlån ökar ganska dramatiskt. I en undersökning utförd av Zmarta Group framkommer att ökningen i lånebelopp på årsbasis mellan 2015-2016 var närmare 20%.
Snittlånet är på nästan 100 000 kr
Det första halvåret 2016 var snittlånet i den lånepopulation Zmarta Group har undersökt omkring 96 000 kr och det finns mycket som tyder på att snittet kan ha ökat ytterligare under den andra halvan av året. Motsvarande siffra för det första halvåret 2015 var strax under 82 000 kr. I kronor och ören skillnaden mellan åren hela 14 000 kr och i procent är ökningen cirka 18%.
Orsaker till den markanta ökningen
En ökning av en lånepopulation i storleksordningen 18% är rejäl med alla mått mätt och förmodligen har vi inte sett sådana ökningar tidigare (även om konkreta data för tidigare år saknas). Vad är då orsakerna till den stora förändringen mellan 2015 och 2016?
Den allmänt sett goda ekonomin hos medborgarna är naturligtvis en orsak. Många har ett större tillgängligt utrymme i privatekonomin att kunna betala räntor och amorteringar, och man tar då tillfället att låna pengar till både konsumtion och investeringar och då också till större belopp än tidigare.
Att intresset för att samla lån hela tiden blir större kan vara en annan viktig orsak. Ett samlingslån är i genomsnitt betydligt större än ett privatlån för konsumtion, vilket kan vara en anledning till att lånesnittet som helhet dras upp.
Den kanske största orsaken torde emellertid handla om att privatlån i större utsträckning än tidigare används för delfinansiering av bostadsköp. Ett sätt att använda privatlån för bostadsköp är nämligen att bekosta kontantinsats, pantbrev och lagfartskostnad. I takt med att bopriserna ökar blir också det belopp som måste betalas kontant (minst 15% av köpeskillingen) större, och det kan innebära ett ökat behov av att låna och det till större belopp.
Exempel: 2015 kostade en bostadsrätt 1 000 000 kr. Den som ville betala kontantinsatsen med privatlån behövde då låna 150 000 kr. 2016 hade priset ökat till 1 100 000 kr och den som ville låna för att betala den behövde då låna 165 000 kr.
Samlingslånet är det vanligaste lånet
I Zmarta Groups undersökning framkommer även att den relativa nymodigheten samlingslån är det avgjort vanligaste lånet. Det är betydligt fler låntagare som ansöker om privatlån för att betala gamla skulder med hög ränta än vad det är som till exempel lånar till en semesterresa eller en badrumsrenovering.